6 maj 2025
Vad krävs för att möjliggöra banbrytande forskning? Den 6 maj deltog Sveriges unga akademis ledamot Jessica Jewell i ett digitalt panelsamtal arrangerat av Vetenskapsrådet. Temat var hur Sverige bäst kan stimulera vetenskapligt risktagande och forskning i världsklass.
Lucas Pettersson, chef för avdelningen för forskningsfinansiering, Vetenskapsrådet; Jessica Jewell, ledamot i Sveriges unga akademi; Mattias Marklund, huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap, Vetenskapsrådet; Sara Mazur, verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenberg Stiftelse; Hans Ellegren, ständig sekreterare, Kungl. Vetenskapsakademien (ej i bild). Skärmdump från Vetenskapsrådets videosändning.
Vetenskapsrådet har av regeringen fått i uppdrag att utforma ett nytt program för att främja banbrytande forskning. Som ett led i detta arbete bjöd rådet in till en digital hearing den 6 maj 2025 för att samla erfarenheter och synpunkter från forskare, forskningsfinansiärer och akademiska ledare.
Sveriges unga akademis ledamot Jessica Jewell var en av de inbjudna deltagarna. Hon betonade särskilt vikten av att forskningsfinansiärer skapar incitament som faktiskt belönar risktagande. Bedömarpaneler spelar här en avgörande roll, menade hon: ”Det behövs problemorienterade paneler med personer som själva förstår värdet av risktagande.” Hon lyfte också behovet av större intellektuellt svängrum genom exempelvis sabbaticals och stärkta basanslag – och framhöll Schweiz som ett föregångsland med flera olika stödformer för sabbatsår.
Jessica underströk att banbrytande forskning inte nödvändigtvis är interdisciplinär, men att sådana projekt ofta har svårt att få finansiering. Ett möjligt verktyg, menade hon, är att ge förtur till interdisciplinära ansökningar när projekten i övrigt är likvärdiga. Hon efterlyste även att finansiärer inte bara fördelar medel, utan också aktivt påverkar kulturen genom exempelvis sina instruktioner till paneler.
Signalvärdet i finansiärernas agerande ska inte underskattas. Om de skapar incitament för risktagande får det ringar på vattnet och påverkar inte bara dem som söker medel, utan också universiteten och hela forskningssystemet.
Jessica Jewell, professor inom teknik och samhälle vid Chalmers Tekniska högskola
Hearingens moderator Lucas Pettersson, chef för Vetenskapsrådets avdelning för forskningsfinansiering, inledde med att konstatera att vi redan vet en del om vad som krävs för att forskning ska kunna bli banbrytande: Centrala faktorer är långsiktighet, starka forskningsmiljöer och så lite styrning som möjligt.
I hearingen deltog även Mattias Marklund, huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap vid Vetenskapsrådet, som lyfte behovet av att få forskare att tänka bortom det traditionella projekttänkandet. Sara Mazur, verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, betonade fri, nyfikenhetsdriven forskning och menade att man bör ”satsa på de bästa och ge dem frihet.” Hans Ellegren, ständig sekreterare i Kungl. Vetenskapsakademien, talade om vikten av internationell referentgranskning, långsiktigt stöd och möjligheten att faktiskt få misslyckas.
Samtalet utgjorde en viktig del av Vetenskapsrådets arbete med att ta fram underlag till ett nytt nationellt program för banbrytande forskning. Sveriges unga akademi är glada över att ha kunnat bidra med perspektiv från yngre forskare med internationell erfarenhet.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
