6 februari 2026
Byråkrati är viktigt och något vi behöver. Men när byråkratisering växer och tar för mycket plats i förhållande till kärnverksamheten, blir det ett problem. Tillsammans med forskaren Patrik Hall tog Sveriges unga akademi sig an byråkratiseringen i en Zoom-cirkel den 6 februari.
Foto: Austin/Unsplash
Vi måste på ett mer systematiskt sätt backa byråkratiseringen med kvalitetsarbete, inte tillgripa populistisk ansats ”nu tar vi bort tre avdelningar”. Vi behöver komma åt de administrativa snöbollseffekterna som uppstår när styrningen ner från regeringen förstärks av byråkratin.
Patrik Hall, är professor i statsvetenskap vid Malmö universitet och bedriver forskning om managementreformer, organisationsomvandling och byråkratiseringstendenser i offentlig förvaltning.
Foto: Håkan Röjder/Malmö universitet
Bakom ökad byråkratisering finns tre huvudorsaker: professionalisering, New public management och politisk styrning.
En generellt ökad professionalisering då fler administratörer genomgått högre utbildning och samhället avancerar. New public management eller marknadsinspirerad myndighetsstyrning innebär att väsensskilda verksamheter, som universitet, ändå ska styras som företag. Tillkommer gör politisk styrning med ökande krav, till exempel från Arbetsmiljöverket. Dessa krav åligger högutbildade administratörer att leva upp till, vilket de gör. Här uppstår administrativa snöbollseffekter då styrningen ner från regeringen förstärks av byråkratin.
År 2024 hade 1,12 procent av befolkningen äldre än 25 år genomgått en forskarutbildning vilket på många sätt är bra. Det är också en bidragande orsak till byråkratisering då välutbildade vill göra sin röst hörd. Nya Zeeland har ingått i en jämförande studie om byråkratisering. Där är också högutbildade administratörer den yrkesgrupp som ökar mest, en utveckling som gäller de flesta västländer.
Många unga personer uppger att de vill bli chef, en roll som förmodas innebära mer status, högre lön, trygghet. Det erbjuds också många utbildningar inom ekonomi och organisation. Inom poliskåren har man även identifierat effekten ”inåt/uppåt”, personer sugs inåt och uppåt i organisationen och färre blir kvar ute i samhället. Fenomenet känns igen från flera sektorer. Administrativ personal lämnar golvet och flyttar uppåt. Inom sjukvården hamnar den verksamhetsnära administrationen då på sjuksköterskor och läkare vilket skapar mycket frustration. Generellt sett är missnöjet stort över centraliserad administration som befinner sig långt från verksamheten. På lärosätena finns till exempel centralt placerade avdelningar för kommunikation och internationalisering, och många i kärnverksamheten upplever att administrationen har en egen agenda som är frikopplad lärosätets uppdrag.
Lärosätenas otydliga myndighetsroll gör att byråkratiseringen drabbar extra hårt. Administrativa system, till exempel för ekonomi, är inte lämpade för akademin och mäter resultat på ett sätt som rimmar dåligt med verksamheten. På Nya Zeeland måste lärosäten ”sälja” utbildningsplatser till betalande studenter: ett exempel på New public management där verksamheter styrs som företag. I Sverige har också politisk styrning, till exempel Arbetsmiljöverkets krav på lärosätena, ökat. Sveriges universitet och högskoleförbund, SUHF, menar att byråkratiseringen är resultat av externa faktorer. Statskontoret å sin sida hävdar att lärosätenas strävan efter kollegialitet genererar dubbla strukturer, och krockar med linjestyrningen.
En forskare berättar att hen uppmanades av administrationen vid lärosätet att upprätta avtal inför en studie, något forskaren själv upplevde baserades på en grundlös oro inför studien. Hen kände sig pressad att genomföra avtalet och gjorde det i slutändan, trots att det tog mycket tid i anspråk.
Sveriges unga akademi påtalade i sitt senaste inspel till forskningspropositionen att ett tredelat basanslag kan vara en lösning för att förhindra jäsande administration. Med ett forsknings-, utbildnings- och förvaltningsansvar till lärosätena minskar risken att medel som skall finansiera forskning och utbildning förloras i administrationen. Det kunde ge en helt annan dynamik.
Man måste nu på ett mer systematiskt sätt backa byråkratiseringen, vilket är ett kvalitetsarbete, och inte tillgripa en populistisk ansats: ”nu tar vi bort tre avdelningar!” Vi behöver komma åt snöbollseffekter. Chefer behöver också skydda personal som inte orkar med. Det uppstår ofta två parallella världar vid lärosätena.
Vissa hävdar att autonomiutredningen är avgörande för att minska byråkratiseringen. Men även vid stiftelsehögskolor som Chalmers verkar vardagen inte särskilt annorlunda enligt Patrik Hall. Är det externa krav eller interna drivkrafter som har störst påverkan på lärosätenas administration?
På lärosätena räcker det inte med lärarnas engagemang för att komma till rätta med byråkratiseringen. Studenter är en stor kraft, men de står längre från problemet. Samhället känner inte någon större sympati för akademin i denna fråga. Det ligger inte heller i politikers intresse att sluta styra. Nog vore det bättre att göra interna förändringar själva. Vi behöver premiera och ge incitament till att jobba i kärnverksamheten.
Sveriges unga akademi tilltalas av Patrik Halls förslag: förenen eder. De som har störst utsikter att framgångsrikt ansvara för det kvalitetsarbete som kan rulla tillbaka byråkratiseringen finns i kärnverksamheten.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
