Unga akademin träffar Produktivitetskommissionen

Våren 2023 tillsatte regeringen en kommission med till uppgift att analysera produktiviteten i svenskt näringsliv och offentlig sektor. I ett delbetänkande presenterades förra året en rad förslag av relevans för högskolesektorn. Till exempel föreslog kommissionen att resurstilldelningssystemet och dimensioneringen av den högre utbildningen bör ges en arbetsmarknadskomponent, och att det bör bedrivas försöksverksamheter som syftar till att snabba på genomströmningen av studenter.

I det fortsatta arbetet ska kommissionen titta närmare på forskning. Sveriges unga akademi bjöds i samband med det in för att ge sin syn på frågan.

Unga akademin anser att forskning är en särskild typ av verksamhet som inte enkelt kan jämföras med andra. Effektiviseringar riktade mot sektorn måste därför ta hänsyn till forskningens särskilda möjligheter och förutsättningar.

Ett sätt att effektivisera forskningen är att förbättra administrationen. Forskares administrativa bördor har vuxit, samtidigt som lärosätenas stödfunktioner har centraliserats och riktats ”utåt” – bort från kärnverksamheten. Det borde åtgärdas.

Produktivitetsavdraget är inte rätt åtgärd för det ändamålet. Kravet slår för brett. En mer verksam åtgärd vore att dela upp lärosätenas anslag så att en del öronmärks för administration – ett så kallat förvaltningsanslag.

Det skulle kunna hålla administrationen effektiv genom ett snävare produktivitetsavdrag, och samtidigt behålla kvaliteten i utbildningen och forskningen där produktivitetsavdraget tas bort. Ett förvaltningsanslag skulle även bidra till att synliggöra kostnaderna för administration, som i dag döljs som ”overhead” eller ”indirekta kostnader” i den externa finansiering som forskare lägger tid på att söka.

Lärosätena behöver också starkare mandat att fatta beslut om den egna verksamheten. Majoriteten svenska lärosäten är i dag förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Med en mer självständig associationsform skulle lärosätena ha större utrymme att fatta långsiktiga strategiska beslut, i större grad kunna utöva egen tillsyn som är fokuserad på kvalitet i forskning och utbildning, liksom bättre skulle kunna förvalta ekonomiska och materiella tillgångar.

Tillkommer gör att en mer självständig associationsform skulle stärka möjligheten till kollegialt styre. Forskning bör styras av forskare själva, eftersom det är forskarsamfundet som har särskild expertis kring vetenskapliga problem, frågor och metoder.

Slutligen måste frågeställningen ses med en internationell utblick. Inte bara universiteten utan hela samhället tjänar på att världens främsta doktorander och forskare väljer att förlägga sina verksamheter här. Det förutsätter att Sverige är ett attraktivt land att forska i. För det behövs ett sammanhållet karriärsystem med transparenta och kvalitetsdrivande processer.

För att Sverige ska vara attraktivt måste Migrationsverkets handläggningstider minska. Därtill behövs starka och stabila skydd för uppehållstillstånd för forskare och deras familjer, som är anpassade efter den akademiska arbetsmarknadens villkor för försörjning och anställningstider. Eftersom migration och forskning är nära sammanlänkade måste varje ändring i migrationsreglerna föregås av en konsekvensanalys för svensk forskning.

Sveriges unga akademi är glada över möjligheten att få ge inspel till den pågående utredningen. Vi tror och hoppas att Produktivitetskommissionen kommer att ta vara på den expertis och de perspektiv vi bidrar med.

Följ Sveriges unga akademi i sociala medier