17 november 2026
Hur går det till när knappa resurser ska fördelas i statsbudgeten och var hamnar forskningen i det? I november arrangerades det en Zoom-cirkel där akademins ledamöter fick en inblick i finansdepartementets arbete och i hur forskningspropositionen passas in i budgetprocessen. Talare var Anton Färnström, före detta kansliråd vid finansdepartementet, och som bland annat ansvarade för Vinnovas budget.

Anton Färnström beskrev budgetprocessen som ett arbete som pågår året runt. Statens budget omfattar 27 utgiftsområden med omkring 500 anslag. Varje vår kommer ungefär tusen utgiftsförslag in och de sållas sedan fram till budgetpropositionen i september. Någon i systemet måste kunna säga nej och den rollen hamnar ofta hos Finansdepartementet med dess budgetavdelning som ska bevaka helheten.
För akademin var det särskilt intressant att höra hur forskningspropositionen förhåller sig till budgeten. Just nu arbetar Sveriges unga akademi med framtagande av ståndpunkter inför inspel till kommande forskningsproposition som förväntas presenteras under 2028. Därför var det särskilt givande att få sätta forskningspolitiken inom kontexten av den statliga budgetprocessen och dess samspel.

Det var väldigt värdefullt att få en konkret inblick i hur budgetprocessen fungerar och vilken roll forskningspropositionen spelar i den. Särskilt intressant var den inneboende konflikten mellan budgetprocessens krav på finansiering och årliga prioriteringar, och forskningens behov av långsiktighet och stabila förutsättningar. Det blev tydligt att det finns en svår balansgång här, där budgetprocessens logik inte alltid passar forskningens behov. Det är en viktig insikt att ta med oss i arbetet inför nästa forskningsproposition.
Måns Magnusson, ledamot i Sveriges unga akademi.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.