5 oktober 2022
Carolyn Bertozzi, Morten Meldal, och K. Barry Sharpless får Nobelpriset i kemi 2022 för utvecklingen av klickkemi och bioortogonal kemi. Johan Larsbrink, docent i molekylär enzymologi vid Chalmers och ledamot i Sveriges unga akademi, svarar på 5 frågor om årets pris.
Nobelpristagare i kemi 2022: K. Barry Sharpless, Carolyn R. Bertozzi och Morten Meldal.
Ja, delvis. Forskningen i min grupp handlar om mikroorganismer och deras enzymer, och klickkemin som utvecklats av Morten Meldal och Barry Sharpless kan göra det enklare att skapa de molekyler som behövs för att studera dessa och på så vis göra forskningen snabbare och effektivare. Carolyn Bertozzi har tagit metoden vidare och möjliggjort användning av klickkemin direkt i celler, genom så kallad bioortogonal kemi. Hennes forskning har inneburit stora genombrott i hur man kan studera de kolhydrater som sitter utanpå celler och som kan ändras vid t.ex. cancersjukdom. Studier av just komplexa kolhydrater är något vi har som huvudfokus i min grupp, så hon är ett välkänt namn och forskningen ligger relativt nära, även om vi inte forskar på mänskliga celler.
Jättebra! Jag hade Carolyn Bertozzi som förhandsfavorit, både för att hennes forskning har gjort stort avtryck och ligger relativt nära mitt eget fält vilket gör den lättare att följa, men också för att hon varit väldigt frispråkig kring mångfald inom kemin och akademin i stort och hon är en förebild för många.
I närtid är det gensaxen, CRISPR-Cas9, jag skulle lyfta fram. Den tekniken har verkligen slagit igenom brett och verkar nu användas i stort sett vart man än vänder sig inom biokemi och molekylärbiologi som ett väldigt användbart verktyg.
Jag skulle säga utvecklingen av mRNA-vaccinerna här, av Katalin Karikó och Drew Weissman. Det skulle förstås kunna passa minst lika bra i fysiologi/medicin-kategorin också, som nämnts av SUA:s Elham Rostani, så vi får se om och hur den metoden kommer belönas av Nobelkommittén.
Klickkemin är väldigt relevant generellt eftersom den möjliggör mer hållbar kemi med mindre avfall, vilket är en viktig pusselbit för att minska vårt klimatavtryck. Den bioortogonala kemin kan förhoppningsvis leda till både ökad förståelse för allvarliga sjukdomar samt nya effektiva och precisa behandlingar.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
