1 oktober 2018
Pontus Nordenfelt, docent i infektionsbiologi vid Lunds universitet och ledamot i Sveriges unga akademi svarar på 5 frågor om Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Årets pris belönar James P. Allison och Tasuku Honjo för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer.
Foto: Johan Wingborg/Sveriges unga akademi
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2018
Årets medicinpris handlar om att kunna ta bort de bromsar som immunförsvaret normalt sett har, för att på så vis kunna få kroppens vita blodkroppar att attackera cancerceller. De grundläggande principerna, bland annat att använda kroppens egna försvar för att behandla sjukdom, har relevans för många fält, inklusive de jag studerar. Vi studerar bland annat hur just dessa celler, så kallade T-celler, som används vid cancerbehandling kan röra sig, och vi arbetar på att ta fram nya behandlingar mot bakterieinfektioner baserat på kroppens egna antikroppar.
Det här var ett relativt väntat pris och det är roligt att det visar på vikten av fri grundforskning.
Jag är förtjust i valet av kemipriset 2008 som tilldelades till upptäckten och utvecklingen av GFP, green fluorescent protein, ett verktyg som idag används inom enormt många forskningsfält för att visualisera och analysera molekylära processer. Det jag tyckte om speciellt var att de tre pristagarna stod för helt separata bidrag, både i tid (1960-talet till 90-talet) och typ (upptäckt, genkloning, kemisk modifiering), men som alla var nödvändiga för slutändamålet. Detta är ett klassiskt exempel på grundforskning när den är som bäst.
Det finns så många fantastiska upptäckter som ännu inte fått ett Nobelpris och jag tycker det är svårt att sätta något framför ett annat. Jag avundas inte arbetet som kommittén har med att välja ett bidrag som just ska vara mer förtjänt än något annat.
Immunoterapi av cancer genom att hämma immunförsvarets bromsmekanismer har redan fått stort genomslag på kliniken, och idag så behandlas många patienter med denna teknik. Det har gått relativt snabbt från upptäckten av grundläggande mekanismer till dess att man kunnat rädda liv som annars var bortom hjälp och det verkar dessutom som att utvecklingen fortsätter i snabb takt där kanske ännu fler svåra cancerfall kan räddas.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.