Pontus Nordenfelt, docent i infektionsbiologi vid Lunds universitet och ledamot i Sveriges unga akademi svarar på 5 frågor om Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Årets pris belönar James P. Allison och Tasuku Honjo för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer.

Pontus Nordenfelt Foto: Johan Wingborg/Sveriges unga akademi

Foto: Johan Wingborg/Sveriges unga akademi

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2018

Årets medicinpris handlar om att kunna ta bort de bromsar som immunförsvaret normalt sett har, för att på så vis kunna få kroppens vita blodkroppar att attackera cancerceller. De grundläggande principerna, bland annat att använda kroppens egna försvar för att behandla sjukdom, har relevans för många fält, inklusive de jag studerar. Vi studerar bland annat hur just dessa celler, så kallade T-celler, som används vid cancerbehandling kan röra sig, och vi arbetar på att ta fram nya behandlingar mot bakterieinfektioner baserat på kroppens egna antikroppar.

Det här var ett relativt väntat pris och det är roligt att det visar på vikten av fri grundforskning.

Jag är förtjust i valet av kemipriset 2008 som tilldelades till upptäckten och utvecklingen av GFP, green fluorescent protein, ett verktyg som idag används inom enormt många forskningsfält för att visualisera och analysera molekylära processer. Det jag tyckte om speciellt var att de tre pristagarna stod för helt separata bidrag, både i tid (1960-talet till 90-talet) och typ (upptäckt, genkloning, kemisk modifiering), men som alla var nödvändiga för slutändamålet. Detta är ett klassiskt exempel på grundforskning när den är som bäst.

Det finns så många fantastiska upptäckter som ännu inte fått ett Nobelpris och jag tycker det är svårt att sätta något framför ett annat. Jag avundas inte arbetet som kommittén har med att välja ett bidrag som just ska vara mer förtjänt än något annat.

Immunoterapi av cancer genom att hämma immunförsvarets bromsmekanismer har redan fått stort genomslag på kliniken, och idag så behandlas många patienter med denna teknik. Det har gått relativt snabbt från upptäckten av grundläggande mekanismer till dess att man kunnat rädda liv som annars var bortom hjälp och det verkar dessutom som att utvecklingen fortsätter i snabb takt där kanske ännu fler svåra cancerfall kan räddas.

Dela artikel

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Stiftelsen för Sveriges unga akademi, orgnr. 802477-9483 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för personlig anpassning

För att ge dig en bättre upplevelse placerar vi cookies för dina preferenser