Sveriges unga akademi debatterar STRUT

Det har nu gått några veckor sedan Pam Fredman presenterade STRUT-betänkandet ”En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan”, Vetenskapsrådet bjöd därför in till ett forskningspolitiskt seminarium för att debattera utredningens förslag.

Seminariet inleddes med att Pam Fredman, regeringens särskilda utredare, presenterade utredningen. I uppdraget har ingått att se över universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning. Utredningen presenterar ett ramverk innehållande förslag om bland annat en förstärkning av viktiga normer i högskolelagen, övergång till en dialogbaserad process för styrning och att basanslagen ska utgöra minst hälften av lärosätenas totala forskningsintäkter. Om inga nya medel tillförs, föreslår utredningen att medel omfördelas från de myndigheter som delar ut statliga forskningsbidrag.

I den efterföljande paneldiskussionen deltog Sveriges unga akademis forskningspolitiska talesperson Mia Phillipson, tillsammans med Lars Hultman, VD SSF, Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet och Pam Fredman, särskild utredare.

Mia Phillipson poängterade att Sveriges unga akademi är positiva till att basanslagen höjs, men inte om det sker på bekostnad av de fria projektbidragen. Hon lyfte tre viktiga punkter:

För det första; konkurrensutsatta, fria projektbidrag är viktiga för att självständiga yngre forskare ska kunna etablera sig i de för dem bästa miljöerna. Dessa medel möjliggör för unga forskare att etablera sin självständighet och motverkar nepotism. Dessutom gynnas mobilitet och jämställdhet, i sig viktiga kvalitetsdrivande faktorer.

För det andra; vi anser att externa anslag är kvalitetsdrivande. I utredningen beskrivs att den höga andelen externa forskningsanslag hämmar lärosätenas möjlighet att bedriva långsiktig verksamhet. Men så länge basanslagens storlek inte ökar väsentligt, anser vi att det är direkt forskningsfientligt att identifiera de externa anslagen som ett problem. Istället måste lärosätena lära sig att hantera externa anslag genom tydliga strategier och genom att anställa rätt forskare, inte fler, genom bland annat tydliga anställnings- och befordringskriterier för meriteringstjänsterna.

För det tredje; vi är eniga om att den långsiktiga tilldelning av basanslagen som eftersträvas är positiv, men vi är samtidigt oroliga över att överenskommelserna som beskrivs i utredningen kan öka risken för politisk styrning av forskning och utbildning och att lärosätena blir än mer likriktade på grund av en strävan att möta den politiska viljan.

Mia Phillipson avslutade med att föreslå att istället för att skära i våra kvalitetsdrivande externa bidrag, kan vinsten i Akademiska Hus, vilken var drygt 6.4 miljarder för 2018, investeras i den verksamhet som genererat densamma, och betalas tillbaka till universiteten i form av ökade basanslag.