Den akademiska friheten är under attack – nu krävs skarpa motåtgärder

Den akademiska friheten är hotad. Runtom i världen ifrågasätts friheten att forska, undervisa och öppet diskutera forskningsresultat. En skrämmande verklighet har gjort sig gällande: Såväl den enskilda forskarens och lärarens frihet som de akademiska institutionernas självbestämmande utsätts för allt hårdare tryck. Nu måste den akademiska friheten värnas med konkret handling, skriver vi i Göteborgs-Posten.

I sin senaste rapport visar Academic Freedom Index att inskränkningar av den akademiska friheten är ett globalt fenomen. Runt 3,6 miljarder människor lever i dag i länder där den akademiska friheten är i princip obefintlig. Den akademiska friheten minskar i fler länder än den ökar, och runtom i Europa är den akademiska friheten på aktiv tillbakagång.

Även i Sverige ser vi hur makthavare utövat olämpligt inflytande på forskningen. År 2021 beslutade den dåvarande regeringen om utökat antal nomineringar till universitetens styrelser i ett försök att påverka dess sammansättning – ett beslut som drogs tillbaka efter mycket kritik. År 2023 avbröt den nuvarande regeringen pågående finansiering av utvecklingsforskning med direkta effekter på forskning kopplat till demokratisering, internationella relationer och hållbar utveckling. Samma år beslutade regeringen att halvera mandatperioden för ledamöter i Sveriges universitets- och högskolestyrelser – ett beslut som öppnar lärosätena ytterligare för politisering och som kritiserades av Konstitutionsutskottet. Sittande regeringen har även ifrågasatt enskilda universitetskurser, och riksdagsledamöter har argumenterat för att politiker bör lägga sig i undervisningen som bedrivs.

I närtid har uppdraget att utforma ett så kallat medborgarskapsprov blivit särskilt omdiskuterat. Hans Adolfsson, rektor vid Stockholms universitet, har bland annat protesterat med hänvisning till att beslutet strider mot högskolelagen. Universitetens kärnuppdrag är att forska, att undervisa och att samverka med samhället – inte att exekvera regeringens migrationspolitik. Migrationsminister Johan Forssell menar dock att “[d]et är regeringen som styr landet och våra universitet […] lyder under oss”.

Inskränkningar av den akademiska friheten påverkar all forskning negativt. Akademisk frihet är inte en abstrakt princip, utan en förutsättning för att samhället ska kunna möta framtidens samhällsutmaningar. Politisering av forskningsfinansiering, överstyrning av forskning och undervisning, och tvära kast i forskningspolitik underminerar inte bara förutsättningarna för redan aktiva forskare, utan även möjligheterna för framtida generationer forskare att etablera sig över huvud taget.

Vetenskapens frihet är en central del av vårt öppna och demokratiska samhälle. Den fria akademin är jämförbar med andra fria institutioner som krävs i en fungerande demokrati. Ett fritt rättsväsende krävs för att skydda våra rättigheter. Fri media krävs för att garantera våra möjligheter att uttrycka oss. På samma sätt krävs fri forskning och utbildning för kritisk granskning av offentliga beslut, samt för att skydda samhället från politisk manipulation. Fria universitet ger också oss medborgare utrymme att med vetenskaplig metodik fritt söka kunskap om oss själva och vår omvärld. När den akademiska friheten inskränks hotas demokratins legitimitet.

Den utveckling vi ser runtom i världen såväl som i Sverige kräver att vi agerar nu. Vårt akademiska system är inte säkert. Den akademiska friheten måste stärkas.

Det är dags att gå från ord till handling. Vi i Sveriges unga akademi har, i ett gemensamt uttalande med våra nordiska och baltiska systerakademier, identifierat tre områden där våra politiker måste agera för att försvara den akademiska friheten. Vi uppmanar våra makthavare att omedelbart:

Grundlagsskydda den akademiska friheten. Den bör ges fullständigt rättsligt skydd som en demokratisk princip likställd med yttrandefriheten, tryckfriheten och religionsfriheten. I ett fritt samhälle är det avgörande att vi skyddar friheten att forska och studera.

Inrätta en ombudsman för akademisk frihet. Som ett oberoende organ bör den ges mandat att hantera frågor kring fri forskning och undervisning. Ombudsmannen bör även fortlöpande återkoppla till våra makthavare om den akademiska frihetens tillstånd och utveckling.

Låt långsiktighet, kontinuitet och självständighet genomsyra all forskningspolitik. Hela det akademiska systemet – från styrelseformer till karriärvägar och finansiering – behöver utformas med förståelsen att forskning och utbildning till sin natur är långsamt fortskridande. Akademin måste vara fredad från tvära kast påtvingade av politisk överstyrning.

Inskränkningen av den akademiska friheten ökar – och förändringen sker snabbt. Kraftiga motåtgärder krävs för att undvika allvarliga konsekvenser för vårt öppna och demokratiska samhälle. Vi uppmanar våra makthavare att agera skyndsamt för att stärka de ramverk som skyddar akademin, och för att säkra en av vår demokratis centrala pelare. Ett fritt samhälle kräver en fri akademi – och liksom alla friheter måste den värnas, innan den går förlorad.