15 maj 2017
Hösten och våren 2016–2017 arrangerade Sveriges unga akademi och Expertgruppen för etik vid Vetenskapsrådet seminarieserien ”Den gode forskaren” om forskningsetik. Fyra seminarier med olika infallsvinklar på temat hölls i Lund, Stockholm, Göteborg och Umeå.
Lund-panel: Göran Sandberg, Maria Thuveson, Mats Johansson och Göran Hermerén. Foto: Ana Carla Beramendi/Sveriges unga akademi
Sveriges unga akademi hade fört interna samtal om forskningsetik och det fanns en önskan om att lyfta dessa frågor. Då forskningsfusk klättrat högt på både den akademiska och mediala agendan under 2016, bland annat på grund av Macchiarini-skandalen, beslutade sig akademin för att gå från ord till handling. Under fyra seminarier runt om i landet diskuterades forskningsetiska dilemman och möjliga vägar framåt.
Moderatorer: Jonas Olofsson, lektor i psykologi, Stockholms universitet och ledamot i Sveriges unga akademi, och Torun Lindholm, professor i psykologi vid Stockholms universitet och ledamot i Vetenskapsrådets expertgrupp för etik Foto: Annika Moberg/Sveriges unga akademi
Det är viktigt att forskningens framsteg blir kända och använda av politiker, intresseorganisationer, näringsliv, media och allmänheten. Vi diskuterade frågor som: hur kan vi vara säkra på att genombrott faktiskt är ett genombrott? Vad krävs för att kunna säga något med säkerhet?
Staffan I. Lindberg, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet och ledamot i Sveriges unga akademi, och Torun Lindholm, professor i psykologi vid Stockholms universitet och ledamot i Vetenskapsrådets expertgrupp för etik, hälsar välkomna och introducerar den tredje delen i seminarieserien. Foto: Sveriges unga akademi
Fokus för den tredje delen i serien var tre trender som utmanar till etiska överväganden för forskare i ett demokratiskt samhälle. För det första är demokratin, yttrandefriheten och den akademiska friheten under stark press idag på många håll i världen. För det andra så investerar djupt odemokratiska länder stort i forskning och söker samarbeten med etablerade universitet i demokratier. Slutligen så återfinns auktoritära tendenser som vill påverka forskningen också i Sverige.
Klas Markström, docent i matematik vid Umeå universitet och ledamot i Sveriges unga akademi. Foto: Sveriges unga akademi
Tema för den sista delen i serien var vetenskapliga framsteg som möjliggör stora förändringar, potentiellt både bra och skadliga, och vilket ansvar vi har för för dessa möjligheter. Den revolutionerande CRISPR/Cas9 metoden inom genteknik, automatisering och AI är exempel.
Broschyr med sammanfattning
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
