Foto: Ann-Britt Öhman/KTH
Från ett matematisk perspektiv är målet med optimering att beräkna den bästa möjliga lösningen till olika problem givet vissa begränsningar. Optimeringsproblemen kan till exempel handla om att beräkna den effektivaste cancerbehandlingen, eller bestämma den optimala produktionsplanen som minimerar utsläpp och råvaruanvändning. Genom att beskriva optimeringsproblem i en matematisk form kan vi använda systematiska metoder och algoritmer för att finna den optimala lösningen. Vissa typer av optimeringsproblem kan idag lösas mycket effektivt och finns integrerade i många av våra tekniska hjälpmedel. Till exempel GPS navigatorer löser effektivt stora optimeringsproblem för att bestämma den bästa rutten mellan två städer. Andra typer av optimeringsproblem är däremot mycket svåra att lösa med de metoder vi känner till i dagsläget. Svåra optimeringsproblem kan i teorin ta tusentals år att lösa även om vi använder all tillgänglig beräkningskraft. Tyvärr hör många viktiga optimeringsproblem till den svåra typen vilket idag minskar den praktiska användbarheten och samhällsnyttan.
I min forskning fokuserar jag på att utveckla matematisk teori, metoder och beräkningsalgoritmer för att lösa vissa typer av optimeringsproblem som i dagsläget är mycket svåra att hantera. Det handlar till exempel om specifika klasser av optimeringsproblem med viktiga tillämpningar inom maskininlärning, artificiell intelligens, produktionsplanering och systemdesign.
Född: 1989
Intressen: Jag är allmänt teknikintresserad och tycker om att fixa till grejer. Jag tycker också om segling. Under pandemin blev jag också mer intresserad av matlagning och trivs numera riktigt bra i köket.
Övrigt: Jag har ända sedan ung varit intresserad av att göra saker bättre. Min första radiostyrda bil skruvades isär i förhoppning om att göra den snabbare. Därför är det säkert ganska naturligt att jag fastnade för optimering som forskningsområde. Som yngre var jag också mycket motorintresserad och höll till exempel på med att bygga jetmotorer i mina föräldrars garage.
Jag vill aktivt jobba för att stärka förutsättningarna för unga forskare/akademiker i Sverige och arbeta för att vi ska ha ett internationellt konkurrenskraftigt forsknings- och arbetsklimat. Internationellt konkurrenskraftiga jobbförhållanden är enligt mig en grundförutsättning för att vi ska kunna bedriva forskning och undervisning på toppnivå. Jag vill också jobba för att förmedla vikten av forskning och utbildning i samhället.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.