Akademimöte i Uppsala: Forskning i oroliga tider som röd tråd

Ordförande Sofia Lodén välkomnade SUA till mötets första dag i Uppsala universitetshusets gamla konsistorierum, i komplett 1880-talsinredning med svarta väggar, mängder av oljeporträtt och tunga möbler. Sofia och SUA:s vd Sverker Lundin rapporterade från verksamheten. Det nya forskningskommunikationspriset Forskningsfyren som lanserades på SUA-dagen lyftes särskilt av de ansvariga ledamöterna Karolina Kauppi och Andreas Nord. Projektet går nu in i en intensiv fas inför att nomineringsperioden som öppnar i februari och akademin bidrog med råd och synpunkter.

Universitetets roll i tider av allvarliga konflikter

Mötets tema fick bre ut sig i seminariet ”Universitetets roll i tider av allvarliga konflikter” som leddes av SUA:s vice ordförande Gabriele Messori, professor i meteorologi och Sigrid Schottenius Cullhed, docent i litteraturvetenskap, bägge vid Uppsala universitet. Seminariet genomfördes i Sal XI, även kallad kvinnorummet, då konsten i salen illustrerar betydelsefulla kvinnor ur universitetets historia. En kort, förinspelad video inledde seminariet. Avsändaren var Gabriele Messoris forskarkollega Assaf Hochman, biträdande professor vid Institutionen för geovetenskaper vid Hebrew University of Jerusalem, Israel. Assaf är klimatforskare och har flera forskningssamarbeten med kollegor från palestinska institutioner. SUA tillfrågade också Ziad Abdeen, professor vid Al-Quds University i Abu Dis, Palestina, om hans erfarenheter. Ziad har tidigare samarbetat med Assaf. Men SUA fick inte återkoppling vilket kan vittna om de svåra förhållandena. Assaf framhöll att ett fokus på klimatförändringarna är avgörande för samhällens säkerhet framöver. ICTP, International Centre for Theoretical Physics, främjar internationellt samarbete genom vetenskap och sen pandemin bröt ut medverkar Assaf i ett tvärvetenskapligt samarbete med klimatforskare, hälsoforskare och statsvetare från Israel, Italien, Jordanien, Palestina och Tyskland, ett samarbete som alltjämt pågår om än i decimerad skala. Ibland kan forskare i liknande projekt inte vara öppna med samarbetet på grund av säkerhetsrisken. Är det något Assaf insett säger han, är det att samarbete inte kan bedrivas isolerat.

De inbjudna experterna på plats i Uppsala var Christina Cullberg, professor i franska vid Institutionen för moderna språk; romanska språk, Uppsala universitet, Hanne Fjelde, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet och SUA-alumn, samt Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet, Utrikespolitiska Institutet. Konflikten mellan Israel och Palestina har haft en tydlig inverkan på forskning och kultur konstaterade panelen, till exempel har en mängd poesi vuxit fram som ett sätt att bearbeta trauma. Diskussionerna under panelsamtalet belyste universitetens roll och möjlighet att främja dialog med olika grupper, inklusive studenter som uttrycker kritik. Politiken pågår ständigt, resonerade panelen. Om universitet dröjer med att utveckla en egen hållning i frågor finns en risk att handlingsplaner läggs på lärosätet utifrån.  

Seminariedeltagare betonade vikten av att universitetens arbete vilar på en stabil vetenskaplig grund, särskilt i politiska frågor, för att upprätthålla forskningens trovärdighet.

– Att vara objektiv är inte samma som att vara neutral. Enligt vetenskapligt fastslagna kriterier kan man uttala sig och bidra med sin expertis, säger Hanne Fjelde.

Panelen betonade att akademin kan spela en viktig roll i att erbjuda arenor där man kan resonera fritt och utforska ståndpunkter utan att behöva komma överens.

Vetenskapliga presentationer

Jennifer Mack, universitetslektor och docent i arkitektur vid Kungliga Tekniska högskolan, Peter Søgaard Jørgensen, forskningtemaledare inom miljö- och hållbarhetsvetenskap vid Kungl. Vetenskapsakademien och Stockholms universitet och Erik Smedler, docent och ST-läkare i molekylär psykiatri vid Göteborgs universitet, gav mycket uppskattade vetenskapliga presentationer.

Naturen som resurs – vilken kunskap behövs för hållbar samhällsutveckling?

Andreas Nord, docent i biologi vid Lunds universitet och Elham Rostami, hjärnkirurg och klinisk forskare vid Uppsala universitetssjukhus, guidade programmet Naturen som resurs – vilken kunskap behövs för hållbar samhällsutveckling? Cecilia Wikström, vd för Beijerstiftelsen var programmets första gäst. Beijerstiftelsen firar 50 år i bildningens tjänst och Cecilia presenterade den omfattande verksamheten som forskningsfinansiären driver. Beijerstiftelsen var före sin tid och grundade Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi redan på 1970-talet och Beijerinstitutets forskning inom hållbarhetsfältet är mycket framgångsrik, vilket Ekonomipristagaren Elinor Ostrom vittnar om. SUA-ledamot Elham Rostami, är också Beijerforskare inom stiftelsens life science-satsning. Cecilia berättade om Beijerstiftelsens tonvikt vid bildning och kultur som går hand i hand med vetenskap för en god samhällsutveckling.

Dr. Mark Marissink, chef för Artdatabanken vid SLU hälsade SUA välkomna till Sveriges lantbruksuniversitet där mötets andra dag ägde rum i den ombyggda ladan med högt i tak och panoramafönster ut mot landskapet som för dagen härjades av snöstorm. Mark berättade om tillståndet för världens arter, om Rödlistan som är en lista över arter och deras hotstatus i Sverige. Internationellt finns panelen IPBES, The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, som fungerar som IPCC gör för klimatforskning. Det innebär ett mycket stort internationellt projekt med syfte att sammanställa det vetenskapliga läget till beslutsfattare. Underlaget sammanfattas noggrant i peer review-processer. Sen lämnar forskarna arbetet och det politiska arbetet med förhandlingar och avtal sköts sedan av beslutsfattare. De målkonflikter som då och då uppstår mellan skogsägare och myndigheter är en återkommande utmaning.

Owls for Peace – Birds know no borders

Tre representanter för initiativet Owls for Peace: Yossi Leshem, professor emeritus vid Institutionen för zoologi vid Fakulteten för biovetenskaper, Tel Aviv University, Israel, General Mansour Abu Rashid från Jordanien och Alexandre Roulin, professor i biologi, Lausanne University, Schweiz (gruppledare) gästade akademimötet via Zoom. Owls for Peace har funnits sen 2008 och är ett fredsbyggande forskningsprojekt som knyter samman flera länder i den inflammerade Mellanösternregionen. Projektet tar sin utgångspunkt i tornugglor – glupska rovfåglar som kan användas för biologisk bekämpning av möss och råttor som annars skulle orsaka småskaliga lantbrukare stor skada. Mellanöstern är en region som länge plågats av alltför stora gnagarpopulationer. Owls for Peace tar avstamp i lösningar på det här problemet genom vetenskapsdiplomati, där parter som i vanliga fall är i konflikt med varandra samlas kring ett neutralt, gemensamt, ämne och samarbetar för att skapa boplatser för tornugglor. På så sätt minskas också användningen av svårhanterlig giftbekämpning som skadat många andra djur och växter, även tornugglor. Projektet har rönt stort erkännande internationellt och varit inbjudna till Påven och World Economic Forum i Davos. Det finns också skolmaterial om tornugglorna och initiativet har genomfört omfattande aktiviteter med skolor.

SUA blev mycket berörda och inspirerade av Owls for Peace-initiativet. När de tre representanterna tackats delades ledamöter in i mindre grupper för fortsatta samtal om forskning i oroliga tider.

Samtal och diskussion

Som vanligt arbetade akademins ledamöter vidare med aktuella frågor inom ramen för beredningsgrupperna forskningspolitik, utåtriktat samt internationellt arbete. Ledamöterna beslutade om riktlinjer för invalet av nya ledamöter, verksamhetsplanen för 2025 och reflekterade över sin egen roll i tider av allvarlig konflikt.

Om akademimöten

Kärnan i Sveriges unga akademis verksamhet utgörs av så kallade akademimöten, två dagar långa sammankomster i internatformat. Akademimötena hålls fyra till fem gånger per år och mötesplatsen roterar runt om i landet och utomlands för att kunna komma i kontakt med viktiga personer och institutioner i den lokala miljön. 

På akademimötena bryts barriären mellan lärosäten och ämnesområden. Där sammanträder vi och tar tillfället att lyfta blicken och adressera stora aktuella samtidsfrågor. Det är också på akademimötena som vi fattar beslut om verksamheten, där nya idéer till aktiviteter kommer upp och tas tillvara, där vi presenterar vår forskning och där tvärvetenskapliga initiativ ofta uppstår.