Akademisk frihet och filantropi

Filantropi och forskning

Filantropi är ett betydande inslag i den svenska forskningen. Enligt den senaste forskningsbarometern finansierades svensk forskning 2023 med cirka 7,2 miljarder kronor från privat icke-vinstdrivande sektor, vilket kan jämföras med den offentliga sektorn som samma år finansierade forskning med cirka 52 miljarder kronor.

I tre panelsamtal utforskades filantropins relation till den akdemiska friheten. På vilket sätt behöver den akademiska friheten stärkas? Hur ser det ut i Sverige jämfört med övriga världen? Vad är politikens roll och ansvar?

Andreas Nord från Sveriges unga akademi lyfte fram betydelsen av att vi verkligen diskuterar akademisk frihet på allvar. Det är inte bara en princip utan en förutsättning för att kunskap ska kunna växa, ifrågasättas och fördjupas. Sverige står ut internationellt i bemärkelsen att regeringen har en väldigt stor makt över lärosätena. Politiska signaler letar sig också in i lärosätenas verksamhet och styrning. Filantropin kan erbjuda långsiktig och påverkansfri finansiering. Den kan ge unga forskare fler möjligheter och kan kompensera för brister i statens finansiering. 

Politikens roll

Sveriges unga akademis vd Sverker Lundin deltog i ett panelsamtal med bland annat statssekreterare Maria Nilsson om politikens roll och ansvar. Sverker lyfte hur Unga akademin i olika remissvar velat värna pluraliteten i det svenska finansieringslandskapet. Han varnade också för att sätta frihet och strategi i motsatsförhållande till varandra. En strategi är långsiktig och det bästa sättet att styra forskningen långsiktigt är att ha stora grader av frihet. 

Internationell rekrytering

Samtalet berörde hur Sverige ska kunna attrahera de bästa internationella forskarna. Här är bra forskning en grundförutsättning, men de förändrade förutsättningarna för migration har också slagit hårt emot akademin. Staten bör särskilt beakta högskolans mycket speciella behov av mobilitet när man gör förändringar inom migrationsområdet och exempelvis underlätta för möjligheten att få uppehållstillstånd. Sverker tipsade också om den guide som unga akademin tagit fram för att underlätta för internationella forskare att ta sig till Sverige: A Beginner’s Guide to Swedish Academia. 

Förvaltningsmyndigheter och Akademiska Hus

Svenska lärosäten är organiserade som förvaltningsmyndighter och regeringen planerar att inom kort tillsätta en utredning som tittar på att förändra detta. Statssekreterare Maria Nilsson berättade att direktiven nu bereds i regeringskansliet och att många departement har synpunkter som behöver beaktas. Panelen diskuterade om myndighetsformen innebär hinder för att ta emot donationer. Universiteten förvaltar i dagsläget många stiftelser vilket kan vara ett sätt att finansiera verksamheten via filantropi. I dagsläget är det inte möjligt för universiteten att äga fastigheter och istället är det ett statligt vinstdrivande bolag, Akademiska Hus, som äger och hyr ut stora delar av lokalerna. Det är en modell som återkommande kritiseras men det var inte säkert att den frågan skulle beröras specifikt i den kommande utredningen.

Filantropins roll i en föränderlig värld: forskning, finansiering och frihet

Läs mer om seminariet på Entreprenörskapsforums web.

Seminariet i sin helhet

Följ Sveriges unga akademi

Ansvariga ledamöter