Gabriele Messori på EU-seminarium: Så kan en forskarkarriär bli attraktiv

”Mutual Learning Exercise” (MLE) är ett nytt koncept som syftar till att stimulera utbyten mellan EU:s medlemsländer. Den 26 september arrangerades seminariet på Karolinska Institutet i Stockholm, som det första i en serie om tre där tjänstemän och experter från EU besöker olika nationer. SUA:s vice ordförande Gabriele Messori deltog i ett av rundabordssamtalen.

Temat för dagen var ”Skills and inter-sectoral, inter-disciplinary and interoperable careers”. Mobilitet är en av SUA:s viktigaste frågor. Till exempel var vi en inbjuden remissinstans på regeringens promemoria om akademisk mobilitet.

Gabriele påpekade att informationen till svenska doktorander ofta är undermålig, vilket kan vara en utmaning vid rekryteringar och i samband med ansökningar om forskningsmedel. För att råda bot på problemet har SUA publicerat boken A Beginner’s Guide to Swedish Academia. Det visade sig vid seminariet att flera deltagare redan hade läst och uppskattat boken – liksom att de hade uppmanat organisationer i andra länder att följa vårt exempel.

I boken visar SUA pedagogiskt hur det svenska akademiska systemet är uppbyggt. Läsaren får information om lagstiftning, vilka slags tjänster som finns vid svenska universitet och hur infrastrukturen kring forskningsfinansiering fungerar.

Diskussionen fortsatte till att gälla attraktionskraften i svenska forskarkarriärer.

– Statistiskt sett levererar Sverige, sa Gabriele.

– Men vi kan inte leva på att dränera andra länder på talanger. Vi måste göra forskarkarriären attraktiv för svenskar.

En utmaning är att svenska finansiärer lämnar över ansvaret för kompetensutveckling till lärosätena. Problemet skjuts framåt i kedjan. Lärosätena gör å sin sida inte tillräckligt för att stötta unga forskare.

– Det måste finnas incitament för lärosätena att göra mer, sa Gabriele.

Bland de övriga deltagarna lyftes andra, närliggande ämnen. Till exempel är majoriteten svenska lärosäten myndigheter, vilket innebär att all intern information och alla möten i beslutsfattande organ är på svenska. Det är en utmaning för internationell rekrytering – och för att behålla internationella forskare som har flyttat till Sverige.

I diskussionen togs även problemet upp att svenska lärosäten inte bidrar med tillräcklig finansiering för att svenska forskare ska kunna söka och få internationella forskningsmedel. Ett sådant exempel är Europeiska forskningsrådets anslag. Förra året släppte SUA en rapport där vi tog upp problemet med medfinansiering och föreslog vägar framåt för svenska lärosäten: ”Best practices for supporting success in ERC grant competitions”.

Seminariet lyfte viktiga ämnen. Vi hoppas att de tjänstemän och experter som deltog från andra länder fick med sig mycket matnyttigt hem, så att vi tillsammans kan stärka Europa som forskningsregion.