5 september 2024
SUA:s ledamot Cecilia Engdahl medverkade i ett seminarium hos SNS den 5 september. En ny rapport presenterades som visar att ett växande ”publiceringsgap” uppstår efter att forskare fått sitt första barn, till kvinnors nackdel.
Panel och rapportförfattare. Foto: SNS
Rapporten ”Forskning eller familj – hur påverkas den vetenskapliga produktiviteten av att bli förälder?” presenterades av författaren Olof Ejermo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Rapporten visar att pappors publiceringstakt ökar efter att de fått barn, medan mammors ofta stagnerar. Detta skapar ett tydligt publiceringsgap som växer över tid. Efter två år har gapet ökat till 40 procent, och efter nio år har det stigit till hela 80 procent.
I panelsamtalet nämnde Cecilia Engdahl några möjliga förklaringar.
Jag tillhör själv kohorten som undersökts i rapporten. I mitt fält är det svårt att vara borta ett helt år, det påverkar kontakten med samarbeten och fältet går så fort framåt.
Cecilia Engdahl, docent i experimentell autoimmunitet vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Cecilia betonade också hur dessa skillnader även påverkar forskningsanslag.
Som kvinna får jag 1,5 år per barn när jag söker ERC Starting Grant, men i Sverige baseras det på antal dagar man tagit ut från Försäkringskassan. Vilket kanske inte är tillräckligt?
Det svenska systemet är mer strikt, här räknas exakta dagar vilket kan vara mindre generöst eller flexibelt än ERC, och resultera i att kvinnor inte får tillräckligt med tid att komma tillbaka och bygga upp sina forskningsmeriter, vilket påverkar deras möjlighet att konkurrera om forskningsanslag på lika villkor.
Den svenska föräldraledigheten är en fantastisk förmån betonade Cecilia, dessutom har man nu möjligheten flytta dagar till exempelvis far- och morföräldrar. Barnomsorg på lärosätet för föräldrar till barn under ett år kunde vara en idé resonerade panelen, då det inom exempelvis medicin är svårt att vara borta längre perioder.
Sanna Wolk framhöll perspektivet att den ojämställdhet som rapporten visar i grunden är en strukturfråga. Hon lyfte KTH som ett bra exempel där strukturer har utvecklats för att skapa bättre förutsättningar för alla forskare, oavsett kön. Johan Lindell instämde och beskrev Vetenskapsrådets mångåriga systematiska arbete för likabehandling vid fördelning av forskningsmedel som synliggjort skillnader i behandlingen av mäns och kvinnors ansökningar. Hans Adolfsson påminde om att lärosäten önskar att få höjda basanslag för att öka handlingsutrymmet i frågan: med många externt finansierade forskargrupper är det svårt att driva förändring.
Forskningsfinansiärer spelar en viktig roll enades man om, och program lyftes där lärosäten fått kravet att nominera lika många kvinnor och män. Även utvärdering av forskning behöver moderniseras, en utveckling som panelen lyfte redan sker, till exempel via det internationella samarbetet CoARA. CoARA föreslår att bedömningen av forskning ska ta hänsyn till de många olika sätt som forskning kan bidra på och hur den kan göra skillnad. Kvalitativa bedömningar bör ges mer tyngd, där sakkunniggranskning spelar en nyckelroll, med stöd av en ansvarsfull användning av kvantitativa mått.
För att komma till rätta med ojämställdheten i forskande föräldrars karriärer föreslog Olof Ejermo i sin rapport bland annat att andelen meriterande forskningstid efter föräldraledighet ska ökas och att mer samarbete inom forskningen för att minska den hårda konkurrensen om forskningsmedel ska främjas. Initiativ som involverar gott ledarskap, till exempel genom forskningsansökningar som innefattar större grupper och som inte, som så ofta är fallet i dag, decentraliseras till ned till individnivån.
Läs hela rapporten här: Forskning eller familj – hur påverkas den vetenskapliga produktiviteten av att bli förälder?
Läs även Olof Ejermos debattartikel publicerad i Dagens Nyheter: Att skaffa barn sätter punkt för kvinnans forskarkarriär
Seminariet filmades för SNS Play.
Samtalet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
