9 oktober 2026
Årets fysikpris tilldelas i år Francis Halzen för avgörande bidrag till IceCube-observatoriet och upptäckten av högenergetiska neutriner av astrofysialiskt ursprung. Unga akademins Ragnhild Lunnan svarar på 5 frågor om årets pris.

Ragnhild Lunnan. Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi
Pressmeddelande: årets Nobelpris i fysik
Ragnhild Lunnan är docent och biträdande lektor i astronomi vid Stockholms universitet och ledamot i Sveriges unga akademi.
Ja, både genom att det rör sig om astronomi och genom den direkta kopplingen till min egen forskning om supernovor. När stjärnor kollapsar och exploderar som supernovor frigörs en stor del av energin i form av neutriner. Om en supernova skulle inträffa i vår egen galax skulle IceCube-detektorn kunna fånga upp neutrinosignalen i detalj. Det skulle i sin tur både varna oss astronomer för att en supernova har inträffat och ge oss information om vad som händer precis när kärnan kollapsar och bildar en neutronstjärna.
IceCube-detektorn ger oss ett nytt sätt att observera universum genom informationen som partiklarna förmedlar. Tillsammans med gravitationsvågor, som belönades med Nobelpriset i fysik 2017, ger neutriner oss möjlighet att observera universum på andra sätt än genom ljus. Det kallas multimessenger-astronomi.
Jag tycker att det är både spännande och lite oväntat! Det är roligt att priset uppmärksammar ett område som handlar om ren grundforskning. Även om Francis Halzen tilldelas priset är det på många sätt också ett erkännande av hela IceCube-kollaborationens arbete. Det visar hur viktiga stora internationella samarbeten är för den moderna fysiken.
Det är svårt att välja! Det Nobelpris jag minns bäst är nog ändå 2011 års pris för mätningen av universums accelererande expansion med hjälp av supernovor. Jag var doktorand vid Harvard då, där två av de tre pristagarna också hade varit doktorander och påbörjat det arbete som så småningom ledde till Nobelpriset. Vid den tiden arbetade jag dessutom som kursassistent åt professorn som hade handlett dem. Han var förstås väldigt glad för sina tidigare doktoranders skull, men samtidigt kunde man ju inte låta bli att tycka att det är synd att Nobelpriset bara kan delas ut till högst tre personer.
Jag tycker att Vera Rubin borde ha fått Nobelpriset för sitt arbete om mörk materia, men tyvärr gick hon bort 2016. Hon hade varit en värdig pristagare.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.