12 oktober 2026
Nobelpriset i litteratur år 2026 tilldelas den kanadensiska författaren Anne Carson för hennes djärva och infallsrika verk, som i lekfull dialog med den klassiska traditionen har skapat nya former för den samtida litteraturen. Unga akademins Sara Tanderup Linkis svarar på 5 frågor om årets pris.

Sara Tanderup Linkis. Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi
Pressmeddelande: årets Nobelpris i litteratur
Sara Tanderup Linkis är docent i digitala kulturer och lektor i förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet och ledamot i Sveriges unga akademi.
Ja, jag forskar om litteratur, och särskilt om litterär kultur och litterärt värde i bokkulturen. Årets pristagare, den kanadensiska författaren Anne Carson, har dessutom en särskild betydelse för min egen forskning då jag skrev om hennes stora verk NOX i min avhandling om bokexperiment och kulturellt minne. NOX är ett bokobjekt: en stor ask som innehåller en slags scrapbook där Carson bearbetar sin brors död genom urklipp, fotografier och översatta fragment av texter från antiken. Jag har ägnat många timmar åt hennes författarskap, så att hon fick priset blev lite av en minnesresa för mig.
Carsons författarskap kännetecknas av en genomgående dialog med det förflutna. Inte minst arbetar hon med nytolkningar och omdiktningar av klassiska texter från antiken. Hon visar hur de gamla texterna fortfarande är aktuella och levande, och använder dem för att förstå samtiden, både sin egen sorg efter broderns död och världen i dag. Det finns en stark betoning av det förflutnas relevans som känns viktig, kanske särskilt nu när många upplever att litteraturen och de klassiska bildningsidealen pressas av ny teknik, artificiell intelligens och plattformarnas värdelogiker.
Jag tycker att det är ett bra val. Carson har ett omfattande författarskap bakom sig, och hennes texter är i hög grad aktuella och levande samtidigt som de står i dialog med det förflutna. Hon påminner oss om att den äldre, mänskliga litteraturen fortfarande har något viktigt att säga oss i dag.
Jag tyckte att det var intressant när Bob Dylan fick priset. Det var kontroversiellt, men också intressant eftersom Nobelpriset utnyttjade sin status för att utmana vissa etablerade föreställningar om vad ”litteratur” är, och kanske också vad Nobelprislitteratur är. Eftersom jag just nu forskar om relationen mellan ljud och litteratur tycker jag att det är särskilt intressant att sånger, och en låtskrivare, kan tilldelas ett litteraturpris. Det bidrar till en pågående diskussion om vad litteratur och litterärt värde är eller borde vara.
Astrid Lindgren fick aldrig Nobelpriset, och det borde hon kanske ha fått. Barnlitteratur är något av det allra viktigaste när det gäller att öppna dörren till litteraturen och få barn, men också vuxna, att läsa. Dessutom, i förlängningen av min egen forskning, skulle jag vilja lyfta fram det jag kallar ”ljudlitteratur”: texter som arbetar med ljud på nya, litterära sätt. Ljud har alltid varit en del av litteraturen, men det glöms ofta bort eftersom den tryckta boken dominerar våra föreställningar om vad litteratur är. Det vore spännande om Nobelpriset utnyttjade sin status för att utmana den föreställningen och visa vad god, prisvärdig litteratur också kan vara.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.