Wojciech Michno besvarar våra frågor om årets Nobelpris i fysiologi eller medicin

Pressmeddelande: årets Nobelpris i fysiologi eller medicin

Wojciech Michno är biträdande universitetslektor inom stamcellsbiologi och neurokemi vid Uppsala universitet och SciLifeLab Fellow och ledamot i Sveriges unga akademi.

1. Relaterar ditt fält till årets pris?

Ja, i högsta grad. Vi arbetar med neurokemi och mäter molekylära effekter av specifika behandlingar och sjukdomsförlopp. Optogenetiken ligger mycket nära den neurovetenskap vi bedriver, men den är ett unikt verktyg: den låter oss studera dynamiska processer, gå in och styra ett system samt observera de direkta effekterna i realtid. Det är en specialitet i sig.

2. Vad har årets pris för betydelse?

Det lyfter fram hjärnans komplexitet och visar att ett så svårtillgängligt organ kräver egna, unika verktyg för att kunna studeras. Och det framhäver den prekliniska forskningens värde inom neurovetenskapen. Ett verktyg som optogenetik banar väg för translation till medicin, just för att de hjälper oss att förstå ett komplext organ som annars förblir otillgängligt, även med de mest avancerade humaniserade eller humanbaserade modellerna.

3. Vad tycker du om Nobelförsamlingens val?

Jag tycker att det var ett fantastiskt val. Det finns många angelägna upptäckter som förtjänar att uppmärksammas, men det måste finnas en balans mellan medicin och fysiologi, och på fysiologins sida är detta ett ”lysande” verktyg. I en tid med mycket stort fokus på translation och forskning som är medicinskt eller produktinriktad är priset en påminnelse om något vi aldrig får glömma: den prekliniska grundforskningen.

4. Är det något tidigare Nobelpris du tycker är extra intressant och varför? 

Priset år 2000 som gick till Arvid Carlsson, Paul Greengard och Eric Kandel för signalöverföring i nervsystemet. Det ligger neurokemin närmast av alla, dopaminet och molekylerna som styr hur signaler förmedlas mellan celler. Det är precis den nivå vi själva arbetar på. Carlssons arbete lade grunden för förståelsen av Parkinsons sjukdom och för hela den moderna neurofarmakologin, och det känns extra nära eftersom han var verksam i Göteborg, där jag själv disputerade.

5. Är det något du tycker är värdigt ett Nobelpris som ännu inte fått det?

Ja, flera. De avvägningar jag skulle göra är kunskapens genomslag och genomslaget för samhället. BRCA-generna och den ärftliga cancerbiologin är mycket intressanta. Sedan är precisa interventioner i patienten, både genetiska verktyg och cellterapier, ett spännande fält. Något annat jag gärna skulle se uppmärksammas är kvinnors hälsa och ojämlikhet inom medicinsk forskning och behandling. P-piller har exempelvis aldrig belönats, trots sin enorma betydelse för folkhälsan, och pionjärerna erkändes inte medan möjligheten fanns. Jag hoppas att framtida genombrott inom den här delen av medicinsk forskning får mer uppmärksamhet.

Följ Sveriges unga akademi

Ansvariga ledamöter