10 mars 2025
Sveriges unga akademi har gett sitt remissvar på utredningen av etikprövningssystemet. Utredningen föreslår lättnader i regelverket och gör etikprövningen mer ändamålsenlig. Akademin välkomnar förslaget, men lyfter också behovet av några förtydliganden.
Regeringens utredare Ulrik von Essen överlämnar utredningen till utbildningsminister Johan Pehrson. Skärmdump från regeringskansliet.se.
Sveriges unga akademi välkomnar och stöder generellt förslaget om en ny lag. De förtydliganden vi efterfrågar gäller i korthet att samordning krävs för att inte oönskade skillnader ska uppstå mellan och inom lärosäten och ämnesområden. Ytterligare förtydliganden krävs om vad som gäller för forskning som bedrivs utomlands. Vi ser positivt på att forskningshuvudmännen ska ansvara för uppföljning och kontroll, men det bör tydliggöras att detta ansvar även omfattar administrativt stöd. Sveriges unga akademi anser även att undantagen bör förtydligas när det gäller forskning där forskningsfrågor utvecklas successivt. Vidare anser vi att Etikprövningsmyndigheten bör få i uppdrag att acceptera ansökningar på engelska för att stärka Sveriges attraktivitet för internationella toppforskare.
En betydande del av den forskning som bedrivs i Sverige kräver tillstånd av myndigheter för att få genomföras. Det gäller framför allt forskning som involverar behandling av känsliga personuppgifter, fysiska ingrepp på forskningspersoner eller metoder som på något sätt påverkar forskningspersonen. Lagarna, reglerna och prövningsförfarandet för detta kallas för etikprövningssystemet.
Systemet har mött tung kritik de senaste åren efter en skärpning av etikprövningen 2020. Till exempel skrev vi i vårt inspel till forsknings- och innovationspropositionen att regleringen måste ses över för att skydda den akademiska friheten och förenkla regelverket. Debatten kulminerade våren 2023 när 2 489 forskare undertecknade en debattartikel där de framhöll att lagstiftningen är orimlig. Strax därpå beslöt regeringen att utreda kravet på etikprövning.
Utredningen En ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor (Ds 2024:21) presenterades i oktober 2024. I november arrangerade vi en vetenskaplig salong om etikprövningssystemet, där utredaren var en av de inbjudna talarna. Överlag var högskolesektorn positivt inställd till utredningens förslag. Så även Sveriges unga akademi.
Det är viktigt att lagen ändras och jag är mycket positiv till förslagen från utredningen. Om förslagen blir verklighet kommer de att ta bort en del ”etikångest” och låta riktiga samtal om hur forskare bör bedriva sina verksamheter ta mer plats. Samtidigt skulle lagen underlätta för yngre forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, som ofta har kortare tid för sina projekt och behöver kunna vara mer flexibla i planerna än vad den nuvarande lagstiftningen tillåter.
Jennifer Mack, docent i arkitektur vid Kungliga Tekniska högskolan
Sveriges unga akademi var mycket glada över att vara en av remissinstanserna när utredningen gick ut på remiss. Måndagen den 10 mars avslutades remissrundan, här är vårt svar.
Vi stöder generellt förslaget om en ny lag och ser positivt på att en stor del av forskningen undantas från etikgodkännande. Vi välkomnar också förslagen om att tillsynen ska vara vägledande snarare än repressiv och att det straffbara området begränsas. Samtidigt föreslår vi några förtydliganden.
Sveriges unga akademi instämmer i att forskarnas och forskningshuvudmännens (de som har det organisatoriska och juridiska ansvaret, ofta lärosäten) ansvar behöver förtydligas. Däremot ser vi en möjlig risk för oönskade skillnader mellan och inom lärosäten och ämnesområden. Vi anser att huvudmännens ansvar för samordning bör klargöras ytterligare.
Vi stöder utredningens beslut att inte specificera innehållet i forskningsetiska riktlinjer, men betonar vikten av en samordnad process för utveckling och implementering. En nationell samsyn behövs för att forskningsetiken ska vara rättfärdig och lätt att navigera.
Utredningens notering om att Sveriges universitet- och högskoleförbund, SUHF kan spela en viktig roll i samordningen är välkommen, men den bör förtydligas.
Forskningshuvudmännens ansvar att upprätthålla en grundläggande nivå av enhetlighet bör betonas tydligare, både mellan lärosäten och mellan discipliner. Även om vissa skillnader är naturliga och önskvärda krävs en gemensam grundsyn kring exempelvis faktorer som publiceringsetik, försiktighetsåtgärder och intressekonflikter för att säkerställa ett fungerande och trovärdigt forskningsetiskt system.
De föreslagna lagändringarna skulle medföra mindre administration för forskare, mindre skattepengar som läggs på etikprövning och mer decentralisering – men ändå ett skydd för forskningspersoner. Det är dock viktigt att de etiska förväntningarna på svenska forskare inte begränsas till forskning på svenskt territorium, utan också omfattar verksamheter utanför Sverige som bedrivs av forskare vid svenska lärosäten.
Ann-Kristin Kölln, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet
Sveriges unga akademi stöder förslaget om att stärka forskningshuvudmännens ansvar men anser att det behöver förtydligas när det gäller forskning som bedrivs utomlands.
Med utredningens förslag skulle huvudmännen underställas krav att anta forskningsetiska riktlinjer. Det löser dock inte alla problem. Den föreslagna forskningsetiklagen gäller bara forskning som bedrivs inom Sverige. Det innebär att forskare vid svenska lärosäten kan undgå tillståndsplikt genom att förlägga hela eller delar av sin forskning utomlands.
Enligt utredningen kräver frågan om lagens geografiska tillämpningsområde en separat utredning, men samtidigt understryks vikten av att forskningsetiska krav gäller all forskning. Vi anser att huvudmännens forskningsetiska riktlinjer även bör omfatta den verksamhet lärosäten bedriver utanför Sveriges gränser och att detta bör klargöras ytterligare.
Sveriges unga akademi ser positivt på förslaget att forskningshuvudmännen ska ansvara för uppföljning och kontroll, men anser att det bör tydliggöras att detta ansvar även omfattar administrativt stöd.
Utredningen framhåller att den föreslagna lagstiftningen inte kommer att öka den administrativa bördan, utan snarare minska den. Samtidigt vill Sveriges unga akademi betona att forskares administrativa arbete generellt har ökat under de senaste decennierna, och lärosätenas administrativa resurser i riktas bort från kärnverksamheten.
Denna utveckling behöver brytas. För att forskningsetiken inte ska belasta forskare ytterligare bör forskningshuvudmännen ansvara för att det finns rutiner och stödresurser som underlättar det forskningsetiska arbetet.
Sveriges unga akademi välkomnar de föreslagna undantagsvillkoren men anser att undantagen bör förtydligas när det gäller forskning där forskningsfrågor utvecklas successivt.
Förslaget innebär att forskning som omfattar känsliga personuppgifter inte blir tillståndspliktig vid ringa risk för forskningspersonens hälsa, säkerhet och integritet, förutsatt att denne är myndig och samtycker, att uppgifterna avser en myndig person och redan spridits offentligt, eller att uppgifterna finns i allmänna handlingar.
Samtycket fungerar som ett skydd för forskningspersonens självbestämmande och integritet och måste därför vara specifikt, det vill säga kopplat till tydligt avgränsade forskningsfrågor. Detta kan dock vara problematiskt i forskningssammanhang där frågor och metoder utvecklas successivt, som exempelvis inom fältstudier. Det är i nuläget oklart i vilken mån sådan forskning omfattas av undantagen eller om den riskerar att underställas tillståndsplikten.
Utredningen ser inte detta som ett avgörande problem och framhåller att reglerna för samtycke och undantag inte är strikt formalistiska. Vi instämmer i att detta skapar en viss flexibilitet men vill betona att forskningshuvudmännen har ett stort ansvar att vägleda forskare i gränsdragningsfrågor kring etikprövning och informerat samtycke.
Forskning är i dag internationell, och många av Sveriges ledande forskare har ett annat modersmål än svenska. Detta utgör sällan ett problem inom akademin, där engelska är det dominerande språket, men kan skapa hinder i kontakten med myndigheter. När viktig information endast finns på svenska eller när forskare förväntas lämna in handlingar på svenska, blir det svårare att navigera i regelverket.
Svenska forskningsrelaterade myndigheter bör sträva efter att minska sådana språkbarriärer för att stärka Sveriges attraktivitet för internationella toppforskare. Etikprövningsmyndigheten bör därför få i uppdrag att acceptera ansökningar på engelska.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
