26 juni 2026
Samtal och seminarier, möten och mingel. Under Almedalsveckan deltog Sveriges unga akademi i en rad olika aktiviteter där vi lyfte forskningens roll i samhället och unga forskares perspektiv på aktuella forskningspolitiska frågor.
Akademins ordförande Elham Rostami (mitten) och ledamöterna Cecilia Engdahl och Adel Daoud hade fullt program under Almedalsveckan.
Ett viktigt inslag under veckan var Framtidspromenaderna – ett koncept som Sveriges unga akademi utvecklat för att skapa förutsättningar för öppna och förtroendefulla samtal mellan forskare och andra samhällsaktörer.
Ledamöterna genomförde totalt sju promenader med representanter från akademi, politik, kultur och media (se slider nedan). Samtalen kretsade kring alltifrån kvinnors villkor inom forskningen, till AI och hur man når ut med vetenskap till barn och unga.
Cecilia Engdahl, som är djupt engagerad i akademins utåtriktade verksamhet, promenerade med Peter Skogh, museidirektör för Tekniska museet på Djurgården i Stockholm. De diskuterade hur fler barn och unga utan akademisk bakgrund kan få möjlighet att möta den akademiska världen.
– Det jag tar med mig från samtalet är vikten av att inte bara arbeta uppsökande, utan också finnas där målgruppen finns. Tekniska museet har till exempel en filial i Tensta där man erbjuder kostnadsfria skolprogram och matteklubbar, berättar Cecilia Engdahl.
För Elham Rostami var mötet med Centerpartiets Birgitta Ohlsson en särskild höjdpunkt.
– Vi talade om hennes arbete för demokrati, om hur hon tänker kring motkrafter mot auktoritära strömningar, och att hon nu är tillbaka i politiken. Det gjorde stort intryck, både professionellt och personligt.
Adel Daoud, som forskar om hur AI och maskininlärning kan användas för att analysera global fattigdom, träffade Rymdstyrelsens generaldirektör Ella Carlsson, KI:s ledningsråd Maja Fjaestad och Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson. Samtalen handlade bland annat om hur AI, liksom all teknik, är en del av samhället och hur vi kan arbeta ansvarsfullt och använda tekniken för ändamål som gynnar mänskligheten.
Att få lyssna på forskare som vill ta sin forskning till tillämpning på global nivå är inspirerande. Jag är tacksam över möjligheten att få lyssna och lära, och hoppas att de medskick jag gav kan vara hjälp på vägen. Tack för en av Almedalens bästa stunder!”
Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson om Framtidspromenaden med akademins ledamot Adel Daoud
Utöver Framtidspromenaderna medverkade akademins ledamöter i flera seminarier. Ett av dessa var Humtanks seminarium Excellent forskning – behöver samhället excellent vetenskap?, där akademins ordförande Elham Rostami deltog i panelen tillsammans med Anna Valtonen, rektor på Konstfack och Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet.
Mats Benner menade att excellensbegreppet främst har fungerat som ett sätt att sortera forskningssystemet – inte som en vägvisare för framtiden – och beskrev det som ”ett kvitto, snarare än en riktning”.
Elham Rostami betonade vikten av att skilja mellan excellent och banbrytande forskning. Hon framhöll att samhället behöver fortsätta investera i fri grundforskning, eftersom det är omöjligt att i förväg veta vilken forskning som kommer att leda till verkliga genombrott.
– Vi vet inte i dag vad som kommer att vara banbrytande om tio år, sade hon.
Samtidigt lyfte hon fram behovet av forskningsmiljöer där forskare vågar ställa modiga frågor och tänka nytt. Hon sade därtill att humaniora spelar en allt viktigare roll i en tid av snabb teknikutveckling och att etiska perspektiv måste integreras redan från början, inte minst i utvecklingen av AI.
Elham Rostami deltog också i ett seminarium om forskningssamarbeten med så kallade svåra länder, arrangerat av Uppsala universitet. Hur ska akademin agera när forskning och geopolitik vävs ihop? Här finns ett dubbelt dilemma, menade panelen. Vi vill inte bygga upp sårbara beroenden, och samtidigt ha ett utbyte med forskningsstarka länder– exempelvis Kina – även om sådana samarbeten kan medföra svåra avvägningar kring akademisk frihet och forskningssäkerhet.
– Frågan är inte om, utan hur vi ska arbeta med svåra länder. Här måste vi bli bättre på att stötta våra forskare. Ansvarsfull internationalisering ligger idag mycket på den enskilde individen. Som forskare är man ganska ensam, påpekade Elham Rostami.
Almedalsveckan blev också det officiella startskottet för KRAFT (Kunskap, Rådgivning, Analys, Forskning och Tillämpning) – en ny arena för stärkt dialog mellan politiska beslutsfattare och forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. Sveriges unga akademi är en av parterna bakom initiativet och var medarrangör till lanseringen i Almedalen. Till minglet kom drygt 50 särskilt inbjudna gäster.
Ambitionen med KRAFT är att forskningsbaserad kunskap ska bli en naturlig del av politiska beslutsprocesser, utan att ta över politikens roll. Riksdagsledamöterna Anders Ådahl (C) och Marie-Louise Hänel Sandström (M), som var två av inledningstalarna, välkomnade initiativet. Samtidigt framhöll de att politiker i en demokrati också behöver väga in andra faktorer när de fattar beslut, såsom budget och allmän opinion.
Universitet och högskolor har en central roll i samhället och i Sveriges långsiktiga kunskapsförsörjning. Den akademiska sektorn sysselsätter omkring 56 000 personer, vilket är fler än både Försvarsmakten och Polisen. Mot denna bakgrund har Sveriges unga akademi tagit fram Valkompassen 2026: Riksdagspartiernas visioner för svensk forskning, som delades ut under Almedalsveckan. I den presenteras riksdagspartiernas ståndpunkter i tio centrala forskningspolitiska frågor. Ambitionen är att bidra till ökad transparens och en tydligare förståelse för de politiska skiljelinjer som formar det svenska forskningssystemet.
Mottagandet var mycket positivt, berättar akademins ledamot Adel Daoud.
– Det var många som kom fram till mig under veckan och tackade Sveriges unga akademi för att vi tagit fram Valkompassen, eftersom den hjälper dem att orientera sig i forskningspolitiska frågor inför valet.
Akademins vd Sverker Lundin tillägger:
– Med Valkompassen vill vi visa att partiernas visioner för forskningen är en viktig del av samhällsprojektet. Högskolans oberoende gentemot staten tror jag är en helt avgörande fråga som nästa regering behöver agera på, och medborgarna förtjänar att få ta del av argumenten.
– En sak jag verkligen uppskattar med Almedalen är hur nära det är mellan forskare och beslutsfattare. Att kunna sitta vid samma bord som politiker, rektorer och andra aktörer gör att vi faktiskt kan börja skissa på något konkret tillsammans. Jag känner mig hoppfull, för det är tydligt att många med verkligt inflytande på riktigt bryr sig om kunskap, forskning och demokrati, säger Elham Rostami.
– Det var också stärkande att se vilken viktig röst Sveriges unga akademi har i de här sammanhangen. Vi får sitta med vid bordet, blir lyssnade på och kan lyfta både forskarnas vardag och de långsiktiga forskningsfrågorna i samma samtal, tillägger hon.
Akademins vd Sverker Lundin instämmer:
– Vårt koncept med Framtidspromenader är verkligen givande, men också de oplanerade möten som uppstår. Ett exempel var när Elham under en mingelfrukost kunde diskutera utmaningarna med forskarkarriären inom hälso- och sjukvården med rektorerna för KI och Uppsala universitet samt ansvarig statssekreterare – runt ett och samma ståbord. Det är bara i Almedalen som sådana möjligheter erbjuds.
Jag känner mig uppriktigt lyrisk efter veckan i Visby. Många tänker kanske att Almedalen bara handlar om seminarier, men ofta är det samtalen där emellan som leder till något konkret. När människor möts på riktigt kan idéer få fäste.
Elham Rostami, ordförande Sveriges unga akademi
Foto samtliga bilder: Sveriges unga akademi
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
