29 oktober 2024
Stora förväntningar och krav finns på dagens akademiska ledarskap. Därför samlade Sveriges unga akademi den 22 oktober såväl ledamöter som tidigare ledamöter i Stockholm för att bena ut utmaningarna och tillsammans hitta konstruktiva vägar framåt. Shirin Albäck Öberg var inbjuden som särskild gäst.
Deltagare i 2024 års omgång av Ledarskapsforum.
Akademiska ledare formar de praktiska förutsättningarna för forskning och undervisning. Det är i alla stadier viktigt att tänka på vad som är ett gott akademiskt ledarskap, även tidigt i karriären så att man själv kan göra en bra insats om och när man själv tar en sådan position. Dessutom är det roligt för oss alumner att träffas och diskutera.
Ronnie Berntsson, ledamot 2019–2024, ordförande 2023–2024
Den nya generationens forskningsledare möter delvis nya krav och förväntningar jämfört med tidigare generationer. De ska inte bara vara framstående inom forskning och undervisning, utan även samverka med det omgivande samhället och utöva ledarskap i en värld av snabba globala förändringar och ständigt ökande komplexitet. För att lyckas med detta behöver akademiska ledare tillfällen till praktisk träning och reflektion över ämnesgränser och lärosäten så att de kan utveckla de kunskaper och förmågor som förväntas av dem.
På 2024 års omgång av Ledarskapsforum samlades cirka femtio tidigare och nuvarande ledamöter och ställde sig två frågor:
Dagen började genom att titta närmare på tre olika delar av ledarskapet: Ledarskap inom akademin, ledarskap i utbyte med industrin och ledarskap i samverkan med det omgivande samhället.
David Håkansson, ledamot 2013–2018, ledde det första temat. Han påpekade att vi inte bara behöver tala om dekaner och prefekter, utan också om kollegiala styrelser – som i sin tur måste vara förberedda på att ta nödvändiga beslut när så behövs.
Mia Phillipson, ledamot 2015–2020, höll i diskussionerna kring det andra temat. Hon poängterade att akademin måste lyckas med samverkan med industrin, eftersom det hör till forskningens uppgifter att komma samhället till nytta. Inom medicinsk forskning är det ofta så som man kan göra skillnad för patienterna.
Gustaf Arrhenius, ledamot 2011–2016, var ansvarig för det tredje temat. Samverkan med det omgivande samhället handlar mycket om att nå fram med forskning till de som fattar besluten. Gustaf pekade på nyttan av att använda sig av professionella redaktörer för att framställa kunskapsläget och att utveckla sociala nätverk där informella möten kan ske.
SUA har sedan tidigare publicerat ett ledarskapsmanifest. Där skriver vi att akademiska ledare ska vara framstående, välmeriterade forskare och lärare med stort engagemang för kärnuppgifterna forskning och undervisning. I diskussionerna på Ledarskapsforum lyftes tanken att en fotnot kan fogas till manifestet: Framstående forskare behöver tacka ja till ledarskapsuppdrag. Ingen annan kommer att axla det ledarskap som akademin behöver. Framstående forskare måste själva ta det ansvaret och förbereda sig på att bli framtidens akademiska ledare.
Många av deltagarna gör det redan. Flera alumner och ledamöter är i dag prefekter, dekaner och verksamhetsledare på sina lärosäten, liksom att de verkar som ledamöter i ämnesråd och styrelser hos såväl offentliga som privata forskningsfinansiärer. De är också representerade i bolagsstyrelser och traditionella akademier som Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Svenska Akademien.
Ett starkt och kompetent akademiskt ledarskap är en avgörande förutsättning för att höja kvaliteten i svensk forskning och högre utbildning. På Ledarskapsforum befästes känslan av SUA som en konstruktiv kraft för förändring och utveckling.
Efter lunch höll Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, en gästföreläsning om byråkratisering inom akademin. Shirin har tillsammans med Johan Boberg publicerat flera rapporter i ämnet. Två av de senaste heter ”Ökad kontroll och ökad byråkratisering” med undertitlarna ”En kartläggning av statens styrning av universitet och högskolor” respektive ”Interna effekter på lärosätena”.
Rapporterna visar att svenska lärosäten sedan den nya högskolelagen och högskoleförordningen trädde i kraft i början av 1990-talet har ålagts allt fler lagar och instruktioner med politiskt innehåll. Det rör sig exempelvis om skyldigheten att verka för jämställdhet och hållbar utveckling, liksom skärpningar av handlingsplaner och krav på återrapportering.
I sig är det inget konstigt, utan något som lärosätena självklart arbetar med, men i egenskap av förvaltningsmyndigheter som står under tillsyn av andra myndigheter urholkas lärosätena egen rådighet. Tillsyn och återrapportering fokuserar inte på kvaliteten i verksamheten, utan på hur processerna ser ut och dokumenteras. För att uppfylla sina skyldigheter har lärosätenas administrationer vänt sig ”utåt”, alltså bort från kärnverksamheterna som behöver stöd. Relativt sett arbetar de mer gentemot regeringen och mindre gentemot forskarna och lärarna, vilket stödfunktionerna själva rapporterar som oönskat.
Deltagarna i Ledarskapsforum var överens om att detta är ett stort problem där ledare på alla nivåer har en skyldighet att avgränsa. Det akademiska ledarskapet behöver säkerställa att utrymme finns för kärnuppgiften i organisationen och vara en stark röst för detta.
Ett konkret exempel som framfördes var att jämföra lösningar mellan olika lärosäten. Bland annat kan avtalstexter vara mycket krävande vid samverkan med näringslivet. Här är det bra att kunna jämföra lärosäten sinsemellan för att också underlätta för det administrativa stödet i handläggningen. Lärosätena har i dag ofta centraliserade administrativa resurser som inte träffar forskarna. Stödfunktionerna bör finnas närmare verksamheten så att det också går att fika tillsammans och på så sätt bygga både förståelse och förtroende.
Dagen avslutades med att Maria Tenje sammanfattade diskussionerna och ledde in samtalen på vad som kan och bör göras för att vända utvecklingen. Deltagarna konstaterade att de önskade fortsätta med formatet. Forumet är med den stora bredden av ämnesområden, lärosäten och ledarskapsuppdrag ett oöverträffat sätt att förtroendefullt reflektera och utbyta erfarenheter för att bidra till de nödvändiga förändringarna. Diskussionerna under dagen spelade direkt in i det arbete som de aktiva ledamöterna driver för att möjliggöra ett starkt akademiskt ledarskap.
Sveriges unga akademi riktar ett varmt tack till Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), vars stöd möjliggjorde Ledarskapsforum.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.