Lyft blicken mot ett kunskaps­samhälle bortom valet

Höj basanslagen i en tredelad satsning, slopa produktivitetsavdraget och reformera Akademiska hus. Det är tre reformer Sveriges unga akademi vill se för att främja återväxten i universitetsvärlden. Politiken måste lyfta blicken mot ett kunskapssamhälle långt bortom valets horisont.

Valrörelsen är igång! Agendan domineras dock av kristänkande och ett fokus på nuet. Den politiska tidshorisonten sträcker sig några år framåt. Men inom forsknings- och utbildningssektorn arbetar vi med studenter och kunskap som kommer att verka flera decennier in i framtiden.

I dag behöver universitet och högskolor ofta behandla forskning och utbildning som varor med korta leveranstider, där kunskap ”beställs” genom riktade, tidsbegränsade satsningar. Samtidigt äts lärosätenas basanslag upp av ökande byråkratisering och höjda hyror. Lärosätenas budgetar blir ifrånsprungna.

För att Sverige ska utvecklas till ett verkligt kunskapssamhälle måste akademiska institutioner ha större möjligheter att kunna fatta strategiskt långsiktiga beslut. Excellent forskning förutsätter att lärosätena står på stabila ekonomiska grunder utan påverkan av nyckfulla politiska vindar.

Sveriges unga akademi vill se höjda basanslag och en rad åtgärder som stärker förutsättningarna för att resurser till forskning och undervisning kommer till rätt användning. Det krävs ett omfattande och långsiktigt arbete för att nå vetenskaplig excellens, och tryggheten i basanslag är ett viktigt bidrag på vägen. Vi föreslår därför reformer på tre områden.

1. Regeringens anslag till lärosäten borde höjas och delas upp i tre delar: en till utbildning på grundnivå, en till forskning och utbildning på forskarnivå och en tredje del till förvaltning.

Med ett öronmärkt och begränsat förvaltningsanslag säkerställs att pengar som är avsedda för forskning och utbildning går till just forskning och utbildning, och inget annat. Dessa medel ska inte kunna användas för att finansiera indirekta kostnader som lokalhyror, infrastruktur och annan overhead. I dag riskerar dock forskningsmedel att möta just detta öde, då den ökande byråkratiseringen leder till att värdefulla skattepengar går till fel saker. Vi behöver skydda forskningens och utbildningens resurser och se till att varje krona används till lärosätenas kärnuppdrag.

2. Produktivitetsavdraget borde slopas för utbildning och forskning.

Produktivitetsavdraget – det effektiviseringskrav som gör att staten drar av 1-2 procent från summan som avsätts till årliga löneökningar – innebär att en del av lärosätenas resurser hyvlas bort varje år. Syftet är att stimulera effektivisering i det statliga arbetet. Men det finns gränser för hur mycket forskning och undervisning kan effektiviseras. Att skära ner på lärosätenas resurser medför inte att produktiviteten stimuleras utan att kvaliteten sjunker.

I verkligheten leder produktivitetsavdraget till allt färre undervisningstimmar för studenter i Sverige, som redan nu har mindre lärarledd tid än studenter i många andra europeiska länder. En föreläsning kan inte tidsoptimeras, utan ”kostar” lika många minuter varje gång – varför föreläsningar stryks när lärosätena måste spara pengar. Ett slopat produktivitetsavdrag för utbildning och forskning minskar pressen att skära ned på en av kunskapssamhällets grundkomponenter.

3. Akademiska hus borde reformeras och företagets vinstkrav tas bort.

Det statliga fastighetsbolaget har vinstkrav och, i de flesta fall, en monopolställning på marknaden. Universitet och högskolor har vanligtvis inga andra alternativ än att hyra sina lokaler av Akademiska hus. Resultatet är att pengar som ska gå till forskning och utbildning används för att betala hyror – kostnader som kan uppgå till 15–20 procent av lärosätenas totala budget. De negativa konsekvenserna för lärosätena är omfattande.

2025 gjorde Akademiska hus en vinst på 1,95 miljarder kronor och kunde dela ut 3,9 miljarder kronor till staten. Som jämförelse beviljade Vetenskapsrådet – Sveriges största forskningsfinansiär – under samma år 5,6 miljarder kronor totalt i forskningsfinansiering. Om Akademiska hus vinstkrav slopades hade miljarderna i stället kunnat stärka svensk forskning. Forsknings- och utbildningsmedel ska inte slussas runt i ett system där staten ger med ena handen men sedan tar tillbaka med den andra.

I valrörelsen behöver politiken lyfta blicken mot ett kunskapssamhälle långt bortom valets horisont. Höj basanslagen i en tredelad satsning, slopa produktivitetsavdraget och reformera Akademiska hus, allt för att främja återväxt i universitetsvärlden. Kunskapsutveckling kräver omsorg och långsiktighet om den ska vara till samhällets nytta – både i morgon och många morgondagar framåt.

För Sveriges unga akademi
Jennifer Mack, ledamot
David Marlevi, vice ordförande
Olle Risberg, ledamot

Läs mer i Tidningen Curie