Replik: Lita på att forskarna själva ser vad som är samhällsrelevant

Varför skulle politiker och tjänstemän vara bäst skickade att bedöma vad som är samhällsrelevant i morgon? Det var forskarna själva som upptäckte klimatkrisen och utvecklade forskningen inom AI, skriver Sveriges unga akademi i en replik till Joakim Amorim, Stiftelsen för strategisk forskning.

Läs i Curie: Lita på att forskarna själva ser vad som är samhällsrelevant

Joakim Amorim skriver i Curie att politisk styrning av forskningsfinansiering är nödvändigt (Vad menar vi egentligen med akademisk frihet?). Forskare ska förvisso få åtnjuta forskningsfrihet, men bara inom politiskt motiverade gränser satta av vad som för stunden betraktas som samhällsrelevant.

Men forskning bör inte bara fokusera på dagens angelägenheter. Den behöver också bygga en stark grund för att Sverige ska kunna möta framtidens utmaningar, som i dag är okända. Denna långsiktighet förutsätter fria projektmedel.

Tidigare erfarenhet visar att fri forskning med nyfikenhetsdrivna projekt inte bara leder till oförutsägbara banbrytande upptäckter utan även kan utgöra en buffert inför framtidens utmaningar (1). Välkända exempel är Uğur Şahin, som tack vare fria projektmedel bidrog till att utveckla det covidvaccin som många år senare räddade världen. Ett annat är Anne L’Huillier, vars banbrytande grundforskning om ljuspulser nu används för att bygga snabbare datorer.

Politisk styrning riskerar att rikta en hög andel resurser mot sådant som för dagen är trendigt, på bekostnad av fria projektmedel. Om svensk forskning styrs av politiken är risken därför att styrningen skapar ett långsiktigt strategiskt underskott: Samhället riskerar att inte stå förberett när framtidens utmaningar drabbar oss.

Dessutom: Varför skulle politiker och tjänstemän vara bäst skickade att bedöma vad som är samhällsrelevant i morgon? Vetenskapsrådet har visat att forskarsamfundet är bra på att tidigt identifiera vilka utmaningar som är viktiga och samhällsrelevanta (2). Det var forskarna själva som genom nyfikenhet, inte politiska pekpinnar, först upptäckte exempelvis klimatkrisen och utvecklade forskningen inom AI.

En fri och oberoende akademi innebär heller inte att forskningsråd måste avskaffas till förmån för direktfinansiering till lärosätena. Tvärtom: Oberoende forskningsråd som finansierar de allra bästa projekten spelar en avgörande roll i att frammana den starkaste forskningen, vare sig medlen är öppna eller strategiska.

För att forskningsråden ska kunna identifiera den mest angelägna forskningen och finansiera de främsta forskarna måste råden dock ha en stark forskarrepresentation i samtliga beslutsfattande led.

Sveriges unga akademi förordar samförstånd och dialog mellan lärosäten, statliga forskningsråd och privata forskningsfinansiärer. Det ger utrymme för både fri och strategisk forskning på samma gång. Därmed kan Sverige möta samhällets och näringslivets behov, samtidigt som den fria forskningen lägger grunden för att hela samhället ska kunna möta framtidens utmaningar.

Nyckeln till samförstånd och dialog är stark forskarrepresentation och förtroende för forskarsamfundets förmåga att finansiera bara de bästa idéerna. Ja, på bekostnad av politisk styrning – men till samhällets långsiktiga nytta.

Sveriges unga akademi
Gabriele Messori, vice ordförande
Andreas Nord, ledamot
Erik Smedler, ledamot