28 mars 2025
I över tio år har Sveriges unga akademi och Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare (Rifo) arrangerat ett gemensamt nätverksprogram, där forskare och politiker möts för att utbyta erfarenheter. Den 12 mars samlades ledamöter från Unga akademin och riksdagen för en avslutande träff efter 2024–2025 års omgång av programmet.
Ledamöter från Sveriges unga akademi med riksdagens talman Andreas Norlén.
Tack vare nätverksprogrammet har jag fått en bättre känsla för hur vi forskare kan och bör interagera med politiker och beslutsfattare. Och jag har återigen blivit påmind om hur viktigt det är att vi bygger broar mellan våra två världar.
Sofia Lodén, ordförande Sveriges unga akademi
En liten grupp ledamöter från Sveriges unga akademi samlas utanför Riksdagshuset på morgonen den 12 mars. Det är avslutning i årets omgång av det nätverksprogram som vi arrangerar tillsammans med Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare (Rifo).
Gustav Bohlin, som leder kansliet för Rifo, tar emot oss i Riksdagshuset. Väl på plats ser han till att alla får sig en värmande kopp kaffe innan vi sätter fart mot dagens första möte. Gustav har arrangerat så att Christina Hammarstedt, som arbetar för EU-nämnden, ska hålla ett föredrag om nämndens verksamhet.
Ledamöter från Sveriges unga akademi i riksdagen.
EU-nämnden är riksdagens organ för samråd med regeringen i EU-frågor. Inför möten i EU:s ministerråd och Europeiska rådet måste regeringen förankra sin ståndpunkt hos nämnden, som består av 17 ledamöter från samtliga riksdagspartier. Nämnden ger regeringen ett politiskt mandat för Sveriges hållning i EU-förhandlingar.
Vi har många frågor. Hur sker samrådet mellan regeringen och EU-nämnden i forskningsfrågor? På vilket sätt beaktar EU-nämnden perspektiv från forskare? Har akademisk frihet varit uppe för diskussion? Mötet ger oss djupare insikter i hur Sveriges EU-politik förankras i riksdagen.
Dagens andra möte är med riksdagens talman Andreas Norlén. Liksom under tidigare omgångar av nätverksprogrammet tar han emot oss i ämbetets representationssal. Talmannen är en vän av forskning. Han är själv disputerad och har bland annat infört riksdagens forskningsdag, som infaller en gång om året och syftar till att lyfta fram vetenskapens värde för politik, demokrati och beslutsfattande.
Sveriges unga akademi och Andreas Norlén delar samma ambition att stärka relationerna mellan forskare och politiker och våra möten är alltid givande. Så även i dag. Våra ledamöter ber talmannen berätta om hur riksdagen tar vara på akademisk expertis och hur forskarsamfundet på bästa sätt kan bidra till riksdagens arbete. Han svarar med kunskap och entusiasm.
Vi äter lunch tillsammans med de riksdagsledamöter som deltar i programmet. Schemat är tight, men idéer om nya samarbeten hinner ändå ta form.
Under lunchen reser sig Marie-Louise Hänel Sandström, riksdagsledamot och styrelseledamot i Rifo. Samtalen kring borden tystnar. Hon håller ett tal där hon tackar Unga akademin för det långa samarbetet mellan våra organisationer. Unga akademins ordförande Sofia Lodén tackar Rifo och riksdagsledamöterna, och försäkrar att såväl nöje som nytta är ömsesidigt.
Riksdagsledamoten Marie-Louise Hänel Sandström med Sveriges unga akademis ordförande Sofia Lodén.
Eftermiddagen är bokad på Utbildningsdepartementet, som har kontor i en byggnad längs med Drottninggatan. Vi tas emot av Katarina Nordqvist och Sara Karlsson, tjänstemän på departementet.
Några minuter senare anländer Maria Nilsson, som är statssekreterare hos utbildningsminister Johan Pehrson. Hon berättar om regeringens prioriteringar i forsknings- och innovationspropositionen. Vi tar tillfället i akt att lyfta Unga akademins reflektioner och frågor kring regeringens satsningar på banbrytande forskning och excellens. Är de långsiktiga nog? Stärker satsningarna förutsättningarna för viktig forskning?
Sist men inte minst möter vi Jessica Umegård, som är departementets EU-samordnare. Hon beskriver de forskningspolitiska relationerna inom EU och vad som står på spel inför de förhandlingar som snart inleds om unionens nästa ramprogram.
Besöket på Utbildningsdepartementet ger oss en god överblick av hur arbetet med propositionen har gått till och vad regeringen vill åstadkomma. Vi får också djupare insikter i hur betydelsefull EU:s forskningspolitik är för akademiska verksamheter i Sverige.
Nätverksprogrammet med Rifo är ett av de samarbeten som våra ledamöter uppskattar mest med sitt engagemang i Unga akademin. Utbytet ger oss en större förståelse för politikens villkor och förutsättningar – och vi får möjlighet att visa politiker hur forskares vardagar ter sig. Det är en möjlighet för båda parter att lära känna varandra och att utveckla relationer för framtida samarbeten.
Vi är glada att Rifo vill fortsätta med programmet tillsammans med oss och ser fram emot nästa års omgång!
Vi behöver dialoger mellan forskare och politiker för att kunna navigera i dessa osäkra tider. Nätverksprogrammet lägger grunden för att skapa starka band mellan forskare och politiker.
Jessica Jewell, ledamot 2022–2027
Politiska beslutsprocesser är ibland rätt ortogonala från vår forskarvardag, men så plötsligt känner man igen ett resonemang eller en oväntad men tydlig beröringspunkt!
Stefan Engblom, ledamot 2016–2021
Det här var ett utmärkt tillfälle att få en förståelse för hur det politiska systemet fungerar – och vilken roll vi som forskare har i det.
Yaffa Epstein, ledamot 2023–2028
Det underlättar att förstå hur den politiska processen går till. Jag har tidigare haft bra koll på de formella processerna, men de informella processerna är väldigt spännande att förstå. Det är nog inte möjligt utan ett sådant utbyte.
Måns Magnusson, ledamot 2023–2028
Jag har lärt mig så mycket, absolut om forskningspolitik men mer om samhället i stort och arbetet i riksdagen.
Cecilia Engdahl, ledamot 2022–2027
Den avslutande dagen i riksdagen och på Utbildningsdepartementet visade nätverksprogrammet från sin allra bästa sida. Jag imponerades särskilt av de breda parlamentariska samtalen och hur generöst tjänstemännen bakom forsknings- och innovationspropositionen delade med sig av sitt arbete.
Andreas Nord, ledamot 2022–2027
Jessica Jewell, docent i energiomställning, och Björn Tidland (SD)
Yaffa Epstein, docent i miljörätt, och Camilla Hansén (MP)
Sofia Lodén, docent i franska, och Anders Ådahl (C)
Cecilia Engdahl, docent i experimentell autoimmunitet, och Caroline Högström (M)
Måns Magnusson, docent i statistik, och Marie Nicholson (M)
Ronnie Berntsson, docent i medicinsk kemi och biofysik, och Johnny Svedin (SD)
Andreas Nord, docent i biologi, och Petter Löberg (S)
Stefan Engblom, professor i beräkningsvetenskap, och Monica Haider (S)
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.